Erik Funck är intresserad av språk och identitet och hur deras läsbarhet utmanas av samtiden. Han inspireras av sociologi, idéer om hur samtiden präglas av snabb föränderlighet och hur det påverkar synen på historia och meningsbegrepp. De här frågorna undersöker och gestaltar Erik Funck genom att kombinera olika material och tekniker som skulptur, installation, måleri, grafik och video. Kombinerandet menar han ger en möjlighet att säga något om sådant som befinner sig på gränsen till vad som kan fångas med ord. Det öppnar även för en slags omförhandling av vad materialen står för, för oss som människor, men också i relation till varandra.
Erik har en kandidatexamen från Akademin Valand i fri konst och har även studerat konst på Folkhögskolan i Angered och vid Göteborgs Konstskola. Erik är verksam utifrån ateljékollektivet Kedjan i Göteborg.
Tabula Rasa on Uddenskulptur 2021
Tiden har förgrenat sig förr, så som under nationalromantikens historieförfalskning i början av det förra seklet, i Borges novell El jardín de senderos que se bifurcan som kom ut 1941 och för Michael J. Fox i Tillbaka till framtiden på 1980-talet. I Karin Johannissons Melankoliska rum från 2009, så skriver hon om hur samtidens tomrum förlorat kontakten med sina plågoandar och därmed även dess möjliga räddning. Nuet flyter fritt, liksom upplevelsen av historien. Begreppet Tabula rasa, latin för ”tom tavla”, går tillbaka till Aristoteles och stoikerna i det antika Grekland. På 1600-talet populariserades begreppet av den brittiska filosofen John Locke. Det kom att appliceras på idén om hur barnet föds som ett oskrivet blad, fritt från socialt och genetiskt arv. I takt med att sanningar omvandlas till åsikter blir tidigare gemensamma uppfattningar relativiserade, otydliga och till slut helt otillgängliga. Skriften återgår till obegriplig form. Du står inför ett sedan länge vördat monument, kan du tyda dess budskap?
